miniRival - Segling med mersmak. (text från tidigt -90-tal)

miniRival - Segling med mersmak. Undertecknad författare heter Mats Åhlander och min bakgrund är att sedan många år äga och segla en av 220 st Rival 22. Rival 22 är en 11 meter lång modern skärgårdskryssare som tillverkas i plast och konstruerades i början av 70-talet av Erik Liedstrand.

Tack vare detta intresse har jag med flera andra kommit in i en helt ny värld - hobbyvärlden. Hur det gått till ska jag nedan berätta mer om.

Hur det började.
Bland seglare finns alltid många händiga personer. Här finns också många drömmare, hängivna entusiaster och andra. Gemensamt är dock att vi alla samlar på bilder och fotografier av de kära båtarna samt mer eller mindre fullgångna modeller att pryda våra hem med.

Några av oss gör ännu mer. Per-Arne Larsson, Roland Jelveby, Bosse Johansson, Lars-Ola Larsson och Hans Erik Sääf är extra kunniga, framsynta och drivkraftiga. Därför gjorde de en komplett skalamodell (1:6,5) av vår gemensamma förebild, Rival 22 - Så började historien om miniRival - en 1,7 m lång skönhet.

En ny prydnad för hemmet eller klubbstugan
Första skälet för oss andra Rival 22 seglare att bygga en miniRival var nog för att få en prydnad till hemmet. Tänk att under vinterhalvåret dagligen kunna se skönheten och att kunna visa upp henne för vänner och bekanta!

Bekvämlighet och trivsel
Andra tankar rörde kanske bekvämligheten i samband med kappsegling. Tänk att helt plötsligt kunna segla utan att behöva värva gastar. Man behöver inte heller kasta loss för att segla. Man kan sätta sig på akterdäcket med radiostyrningen i ena handen och fikat behagligt nära. Man kan samlas på bryggan eller stranden och direkt, när det händer, sköta eftersnacket samtliga skeppare emellan. I stället för att långt i efterhand försöka övertyga varandra vad som hänt - och varför!



Utbildning
Vi såg också möjligheter att utforma utbildning på ett effektivt sätt. Allt från att riskfritt lära nybörjaren vad styrbord och babord är till avancerad regelkunskap och taktik på högsta nivå. Situationer kan snabbt och enkelt skapas, bedömas och repeteras.

Ett komplement till varje form av seglingsträning.

Introduktion bland seglarkompisar.
Den första gruppen av intressenter återfanns således bland oss Rivalseglare. När sedan konstruktörerna också byggde en modell och skänkte till Rival 22-förbundet startade de något de förmodligen inte anat. Året var 1983.

Senare, vid en höstfest i Uppsala, fick vi alla prova på att segla via spakar. Oj va kul det var. Lek- och kappseglingslusten tog över i det kulna höstvädret. Vi glömde att vi frös och vi ryckte manöverlådorna från varandra för att bli skeppare en stund.

För att vi skulle komma igång att bygga intervjuade vi förstås noga konstruktörerna. Det hindrade inte att vi gjorde en hel del missar. Norbert, Gunnar och jag som byggde tillsammans hade glömt att släppmedlet skulle torka ordentligt med en djupt sargad skrovyta som följd. Äggskal och håligheter kring sarger och stävar är andra typer av problem vi råkat ut för.

Nu har vi nog lärt oss ganska väl och samlat de mesta av erfarenheterna i en byggbeskrivning. Problemet att finna de rätta tillbehören fanns också men när intresset bara ökade skapades förutsättningarna att skaffa plast, verktyg, mast, segel, lister etc. på ett bättre sätt.

Nätverket utvidgas
I takt med att flera båtar blir segelklara, tävlingar ordnas och miniRival visas på mässor förändras och kompletteras intressegruppen. Nu är inte längre Rival 22-ägare i majoritet bland nybyggarna. Andra seglare och hobbyintressenter har strömmat till.

Idag är cirka 150 båtar plastade och mer än 40 är segelklara. Vi har seglat om KlassMästerskap sedan 1989. Ägare till miniRival finns i Oskarshamn, Figeholm, Växjö, Örebro, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Södertälje, Nynäshamn, Stockholm, Västerås, Norrtälje, Uppsala, Göteborg och kanske också någon annanstans.

Nya hobbyintresset
Nu har vi hamnat i en helt ny värld. Vi letar prylar i hobbybutikerna i stället för båttillbehörsaffärerna. Vi får löda, lära oss radiostyrning, finlira med småbeslag i aluminium, rostfritt eller andra material. Likheterna med att arbeta med den "stora" båten finns kanske men jag tycker ändå det är helt annorlunda.

Tillbehör sökes i alla slags butiker. Sybehörsbutiken får tex sälja syrullar för att ordna skotningen. Småringar till Kirschstång får ersätta ett skotblock. Vad svarar man förresten när expediten frågar vad man ska ha ringarna till??

Hobbymässor och hobbytidningar blir intressanta. Kontakten och gemenskapen med barnen ökar - Vi leker ju numera på samma sätt igen.

Visst är det kul.

Det största problemet
Begränsningarna i radiostyrningen är nog mest problematisk. Den teoretiska gränsen om ca 15 båtar samtidigt på fjärden är på tok för låg - Än värre är att gränsen i praktiken är ännu lägre. Vi har redan onödigtvis tvingats dela in kappseglingar i heat och trimseglingar med än fler deltagare störs också av dessa begränsningar. Varför inte låta oss använda alla frekvenser inom 27- och 40 - "banden" som tillåts i resten av Europa?! En tjusning med segling är ju gemenskapen. Att segla tillsammans. Många båtar samtidigt. Både kappsegling och nöjessegling. Detta gäller minst lika mycket för RC-segling som för "riktig" segling.

Återkoppling till kappseglingsregler
Svenska SeglarFörbundet har givit ut ett komplement till reglementet så att RC-kappsegling blir bättre definierad. Man har då tagit hänsyn till att ingen besättning finns ombord i de fall det har en betydelse. Det är bra.

Efter våra regattor och mästerskap där vi utnyttjat dessa kan vi vara nöjda. Det enda tillägget jag vill göra är att regeln om förbud att beröra märke måste bort. Domare och rorsmän (heter det så enligt RC-standard?) bör koncentrera sig på att undvika kollisioner och tillbud mellan båtar. Svårt nog.

Förbudet är en kvarleva (tror jag) från de tider då man seglade med fina mahognybåtar runt märken av hårda träslag eller sten. Idag rundar vi plast-/eller gummimärken. Det är ju inte heller någon fördel att köra på märket - möjligen en risk att fastna.

Något om seglingar som varit
De två första KlassMästerskapen togs hem av tidigare SM-vinnare i Rival 22. Petter Larsson från Uppsala vann 1989 och Gösta Linder, Nynäshamn 1990. Därefter blev Bengt Österlind från Vällingby vinnare 1991 och 1993. 1992 vann Ulf Neumann från Tullinge och 1994 års vinnare blev Claes Fresk från Nynäshamn. Kul att det blivit flera icke Rival 22-seglare som vunnit.
Vinnare 1995, -96 och -97 blev också Claes Fresk. Suveränt gjort - Grattis.

Här lite mer om hur det gick till när Bengt vann 1991. Han vann med minsta möjliga marginal över tvåan Bosse Johansson en härlig oktober-lördag vid Djurgårdskanalens mynning nära Djurgårdsbrunn. Tävlingen avgjordes efter sammanlagt 13 heat av nästan olidlig spänning. Den knappa vinden gjorde att ingen var säker på segern i förtid. En svag motström på kryssen mot mål ökade spänningen än mer.

På frågan om varför Bengt vann svarar han försiktigt. "Eftersom jag tidigare har sysslat en del med modellflygning kanske jag lärt mig att inte peta så mycket och så ofta med spakarna". Troligtvis har han helt rätt. Samma gäller förstås också i storbåtssegling - men det är lätt att glömma.

Vi fick alla uppleva de hjärtliga kommentarerna och psykningarna när man råkade missa märket eller då en konkurrent smet förbi. "Varför gör han så?" "Han skulle slagit" etc expertutlåtanden från publiken går ju direkt in i öronen även på rorsmännen! Ingen lämnas opåverkad.

miniRival har också använts när kändisar utmanat varandra i Nynäshamn. Då noga utrustade med nosskydd.

Ulf "Lill Pröjsarn" Nilsson slog Kenta Nilsson på sin väg till den finalen. Han flög till Sverige enbart för att bevisa vem som var bästa hockeyproffset i Nynäs. Moderatledaren slog inte Kommunalrådet från Sossarna. Miljöpartiet fick ge sig för chefen för NEX-kombinatet, chefredaktören för Nynäsposten slog Gunnar Sandstedt från radion osv.

En mycket lycklig Björn Majgren, kommunalråd i Nynäshamn, kunde till slut till sin egen?! och andras förvåning slå den evige tävlingsmänniskan LillPröjsarn. Är inte detta bevis för att modellsegling är en aktivitet eller sport för alla och på lika villkor?

miniRivalklubben
I anslutning till den aktiva tävlingsverksamheten har formats en organisation - miniRivalklubben. miniRivalklubben "äger" nu klassregeln och på så vis kan klassregeln (entypsregeln) omhuldas och utvecklas på bästa sätt. Förutom tävlingar och regattor engagerar vi oss bland annat i Hobby- och Båtmässorna för att visa upp båtar, träffas och ha kul. En extra krydda till kappseglandet är rankingserier och vandringspriser som sätts upp. miniRivalklubben arbetar tillsammans med Svenska Rival 22 förbundet för en officiell anslutning till Svenska Seglarförbundet - som en underklubb till Svenska Rival 22 förbundet. Tills vidare seglar vi dock inofficiellt, men i enlighet med strikta klassbestämmelser och tävlingsregler enligt SSF.

Introduktion till hur man bygger en miniRival
Du plastar själv skrov och däck i formar som Du hyr. Material till plastarbetet kan köpas i vanliga båttillbehörsbutiker som Byggplast och andra liknande leverantörer av standard båtbyggmaterial. Allt enligt specifikation i byggdokumentationen. Blykölen köper du av oss.

Rodret tillverkar Du själv enligt ritning. Du fixar rodertrumma, förstärkningar, genomföringar, monterar kölen, löser skotning och radiomottagning innan Du skruvar/nitar fast däcket enligt anvisning.

Aluminiumprofil för mast / bom, radioutrustning, riggdetaljer, beslag etc köper Du i hobbyaffär, sportaffär, järnaffär eller på annat håll. Utrymme finns för olika lösningar. Segel kan Du köpa eller sy själv. Relingslist kan Du köpa av oss.

Mer om detta i den särskilda byggbeskrivningen för miniRival.

Kostnader
Kostnaden för färdig båt varierar beroende på utrustning, grad av egentillverkning. Största besparingen gör Du om Du redan har eller kan låna verktyg, masker etc.

En kalkyl visar en trolig kostnad på minst fyra tusen kronor för färdig båt.